Idag har varit en väldigt intressant och roolig dag!
Gick upp och tog mig till skolan, 10:50 så spelade jag piano och sjöng lite backing vocals för kära Sara i min klass, som gjorde en audition till The End of Term Showcase. Så härlig låt, och hon va så braaa.
Sen repade Jag, Sara och Karoline på min låt. och vid 15.20 så gjorde vi min audition!! Roligt å spännande. hehe Det gick bra faktiskt. Om jag blir vald så vore det ju kul. Men spelar inte så mkt roll. Mår väldigt bra just nu. Känns väldigt skönt. Mått dåligt i flera månader. men har fått så mycket gjort denna veckan. Jobbat massor med olika låtar, skrivit en massa nya texter och stycken. Spelat in musik och covers. Repat en massa. Hängt med kära vänner, och bara.. åh.
Det läskiga är bara att jag VET att jag kommer må dåligt snart igen. men försöker tänka positivt!! NU mår jag bra, och ska njuta av det. Och sen om det kommer en dålig dag, så är det just bara EN dålig dag. Det kommer finnas bra dagar också. Kännes cheesy att säga så. men aja
bara väldigt skönt att känna sig något normal efter månaders depp period. tror senast jag mådde så här bra under en längre tid var i februari. Så äntligen lixom.
sen när jag kom hem vid sju tiden så gick jag till parken och tränade på utegymmet och sprang en runda. kändes sååå härligt.
Blir skola imon. Ska bli kuuuul :D
måndag 11 maj 2015
fredag 8 maj 2015
♡nått....nått♡
Senaste dagarna har varit väldigt bra. (yeey)
Har påbörjat några projekt till skolan. Så känner mig snäppet lugnare!
Skriver massa låtar, och mixar för fullt. Det börjar bli roligt, speciellt när man får det låta bra.
Använder coola synthar och plingande ljud. Gillar det faktiskt :3
Har inte lika hemska panikattacker längre. Gått nån månad sen sist (rekord typ wooh) förutom i Tisdags då jag fick en under en lektion, satt och försökte andas i min ensamhet. Blev sjuuuukt yr, och trodde ett tag att jag skulle svimma. Hatar den känslan. Hade glömt ta min medicin då med så vet ej om det hörde ihop. Men sen på onsdagen så slappade jag i sängen ett tag och tog inte min medicin förens 14.30 typ, och hade en så störig känsla i kroppen. Fick lixom "stötar" genom hjärnan. Små sekunder då det känns som om man får en elstöt. Det försvann efter nån timme. Enligt min läkare så var det en biverkning av att jag inte tagit medicinen. uurrrrk.
aja. får va mer noggrann i framtiden då.
Har påbörjat några projekt till skolan. Så känner mig snäppet lugnare!
Skriver massa låtar, och mixar för fullt. Det börjar bli roligt, speciellt när man får det låta bra.
Använder coola synthar och plingande ljud. Gillar det faktiskt :3
Har inte lika hemska panikattacker längre. Gått nån månad sen sist (rekord typ wooh) förutom i Tisdags då jag fick en under en lektion, satt och försökte andas i min ensamhet. Blev sjuuuukt yr, och trodde ett tag att jag skulle svimma. Hatar den känslan. Hade glömt ta min medicin då med så vet ej om det hörde ihop. Men sen på onsdagen så slappade jag i sängen ett tag och tog inte min medicin förens 14.30 typ, och hade en så störig känsla i kroppen. Fick lixom "stötar" genom hjärnan. Små sekunder då det känns som om man får en elstöt. Det försvann efter nån timme. Enligt min läkare så var det en biverkning av att jag inte tagit medicinen. uurrrrk.
aja. får va mer noggrann i framtiden då.
söndag 3 maj 2015
♡när blir man nöjd?♡
Kan inte säga hur jag mår just nu. Oftast mår jag bra tror jag, eller jag mår bra när jag är tillsammans med någon. Men så fort jag blir ensam så får jag ångest eller känner mig deppig.
Jag försöker att inte tänka så mycket. Grubbla.
Det tar för mycket tid.
För mycket ork.
Jag borde vara lycklig just nu.
Jag bor i London, går på en fantastisk skola.
Har underbara och talangfulla klasskompisar som får mig att bli bättre för var dag.
Men jag vet bara inte. trots allt detta känner jag mig bara ledsen hela tiden.
Som om allt jag borde vara glad över gör mig ledsen.
London blir ett stressmoment och oroar mig ständigt över obetydliga saker. Skolan får mig att må underbart bra, men pressar mig på kreativitet, och jag jämför mig oändligt med klasskompisarna. Som om deras talang får mig att blekna.
Min musik känns tråkig och obetydelsefull. Är texterna bra? är melodin catchy? Använder jag "rätt" ackord? måste jag arrangera mer? är mixen bra? är rösten bra? - jag får panik-
Hela jag känns blek och tråkig i jämförelse med andra. Är jag lika rolig, smart, vacker, snäll, talangfull, trevlig? Är jag lika lycklig?
Önskar så att jag kunde slappna av och bara va. Inte låta ångest och allt dåligt komma över mig hela tiden. Vill ha en enda dag då jag inte hatar mig själv, då jag bara kan vara !
I fredags var vi ute några i klassen och hade kul.
Natten var fylld med kärlek och oändligt många kramar. Jag fick så mycket kärlek från alla. De sa saker som jag aldrig kommer att glömma. Men jag tvekar på om jag kommer tro på det som sas. Jag försöker. Men jag kan inte undgå att tro att det hela skulle vara nått stort skämt som alla drar med mig. Låt henne tro att hon är något, för att sedan dra mattan under fötterna på henne.
Jag frågar mig själv; när kommer det att vända?
Jag kan nästan minnas senast jag var riktigt, riktigt lycklig. första halvåret 2012 - sista året på gymnasiet, livet bestod av teater, teater, teater, musikal och musik. Sen hände det otänkbara och 2012 blev det värsta året i mitt liv istället. Tror inte att jag återhämtat mig än. Accepterat det.
Jag kommer få hjälp att komma ur det här, snart.
och jag ska kämpa för att tro på alla snälla ord, och verkligen uppskatta det och dem jag har i mitt liv. Kanske har det redan vänt? Bara att jag inte känner det än.
Jag försöker att inte tänka så mycket. Grubbla.
Det tar för mycket tid.
För mycket ork.
Jag borde vara lycklig just nu.
Jag bor i London, går på en fantastisk skola.
Har underbara och talangfulla klasskompisar som får mig att bli bättre för var dag.
Men jag vet bara inte. trots allt detta känner jag mig bara ledsen hela tiden.
Som om allt jag borde vara glad över gör mig ledsen.
London blir ett stressmoment och oroar mig ständigt över obetydliga saker. Skolan får mig att må underbart bra, men pressar mig på kreativitet, och jag jämför mig oändligt med klasskompisarna. Som om deras talang får mig att blekna.
Min musik känns tråkig och obetydelsefull. Är texterna bra? är melodin catchy? Använder jag "rätt" ackord? måste jag arrangera mer? är mixen bra? är rösten bra? - jag får panik-
Hela jag känns blek och tråkig i jämförelse med andra. Är jag lika rolig, smart, vacker, snäll, talangfull, trevlig? Är jag lika lycklig?
Önskar så att jag kunde slappna av och bara va. Inte låta ångest och allt dåligt komma över mig hela tiden. Vill ha en enda dag då jag inte hatar mig själv, då jag bara kan vara !
I fredags var vi ute några i klassen och hade kul.
Natten var fylld med kärlek och oändligt många kramar. Jag fick så mycket kärlek från alla. De sa saker som jag aldrig kommer att glömma. Men jag tvekar på om jag kommer tro på det som sas. Jag försöker. Men jag kan inte undgå att tro att det hela skulle vara nått stort skämt som alla drar med mig. Låt henne tro att hon är något, för att sedan dra mattan under fötterna på henne.
Jag frågar mig själv; när kommer det att vända?
Jag kan nästan minnas senast jag var riktigt, riktigt lycklig. första halvåret 2012 - sista året på gymnasiet, livet bestod av teater, teater, teater, musikal och musik. Sen hände det otänkbara och 2012 blev det värsta året i mitt liv istället. Tror inte att jag återhämtat mig än. Accepterat det.
Jag kommer få hjälp att komma ur det här, snart.
och jag ska kämpa för att tro på alla snälla ord, och verkligen uppskatta det och dem jag har i mitt liv. Kanske har det redan vänt? Bara att jag inte känner det än.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)